-1 år utan min Ticken

Idag är det exakt ett år sedan du lämnade mig och oss alla. Tänk att det redan har gått ett år, 365 dagar. Det gör fortfarande ont i mig och även om jag inte tänker på dig varje dag längre så finns det saker som påminner mig om dig flera gånger i veckan.

Dina täcken hängde kvar i stallet enda tills sommarstädningen, det står fortfarande Ticken morgon/Ticken kväll på foderhyllan, några gammla schabrak ligger kvar i skåpen. Din repgrimma och grimskaft hänger på mitt rum, ett litet fotoalbum med dig och mig står bredvid min säng osv.

Den där torsdagen för ett år sedan, när jag vaknade upp så var du borta. På natten innan hade jag farit till dig och bara stått med dig i boxen och ville inte gå därifrån för jag visste att det var sista gången jag skulle få vara med dig, mamma fick dra mig därifrån. På kvällen hade jag hoppat upp med bara ett grimskaft runt din hals och ridit runt gården och sedan stannat på en av lägdorna och så stod vi bara där i mörkret och betade i över en timme.

På fredagen for jag dit, utan att egentligen tänka så mkt, till stallet for jag ju varje dag. Jag visste ju att du inte skulle vara där men det kändes fortfarande overkligt. Bara tre hästar i hagen, det var säkert bara någon som var ute på promenad med dig.
Jag mockade ur din box en sista gång, i krubban var det kvar små pelletsbitar som jag plockade upp och sparade länge innan dom försvann.

Jag levde som i en bubbla av förnekelse länge tills tiden läkt endel, annars hade det aldrig gått. Men tiden läker inte alla sår, det är bara en myt.

Tack Ticken för allt du lärde mig, ingen annan hade kunnat gjort det så bra som du, genomsnällare häst får man leta efter. Tack för att du stod ut med mig när jag var jobbig och blev frustrerad och du bara stod där alldeles lugnt och stilla och typ: suck, nu börjar hon igen. Du var så cool och trygg i dig själv.

Tack, tack för allt finaste Tical, jag älskar dig!

en film från en av alla kvällar den sista veckan som jag satt med dig i boxen längelänge, efter en liten stund la han sig alltid ner och knorrade och bökade innan han till slut la sig rätt.


och filmen jag gjorde med klipp från dagen efter vi fick beskedet till sista dagen med honom, sista veckan.


1 år och 5 dagar sedan farmor dog, 328 dagar sedan Rut, 1 år sedan Ticken och inatt/idag försvann Crosby..

Kommentarer
Postat av: Hanna

:( <3

2011-10-16 @ 19:52:48
URL: http://twist.webblogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0