1984-2010

Kom att tänka på Ticken...tänk att det gått lite drygt 3 år sedan han fick gå vidare?! Det känns lite märkligt när jag tänker på honom och läser igenom inläggen från oktober 2010. Det känns som jag kommer ihåg honom såväl, fast ändå inte alls?! Nu när jag tänker på det så kommer jag nog faktiskt ihåg hur det kändes att rida honom barbacka eller kanske bara inbillar jag mig.
En fin vän som betydde mycket för mig under mina tonår var han i alla fall, det glömmer jag aldrig. Ne..nu börjar tårarna rinna i alla fall.
Har två inramade tavlor här i Åre bredvid sängen på honom och mig i alla fall.
 
Fina Tical.
 
 

-alltid

Satte på tvn nu när ja kom hem å då var det från Coldplays konsert och dom började precis spela denna låten, den väcker så mkt minnen, blev helt deppig. Tänk, snart är det två hela år sedan, älskade Ticken<3
 
 

-Always forever


-ett och ett halvt år

1,5 år utan min fina Ticken idag. Tänk vad tiden går fort. Finafina vän, hoppas du har det bra, saknar dig.











trodde inte jag skulle bli så känslosam, men nu rinner tårarna ner för kinderna efter att ha tittat igenom bilderna. Alla minnen som väcks med dom. Älskade finaste Ticken. Jag värdesätter den tiden så otroligt mycket, så kravlöst och så underbart. Han måste på riktigt haft ett hjärta av guld.

-1 år utan min Ticken

Idag är det exakt ett år sedan du lämnade mig och oss alla. Tänk att det redan har gått ett år, 365 dagar. Det gör fortfarande ont i mig och även om jag inte tänker på dig varje dag längre så finns det saker som påminner mig om dig flera gånger i veckan.

Dina täcken hängde kvar i stallet enda tills sommarstädningen, det står fortfarande Ticken morgon/Ticken kväll på foderhyllan, några gammla schabrak ligger kvar i skåpen. Din repgrimma och grimskaft hänger på mitt rum, ett litet fotoalbum med dig och mig står bredvid min säng osv.

Den där torsdagen för ett år sedan, när jag vaknade upp så var du borta. På natten innan hade jag farit till dig och bara stått med dig i boxen och ville inte gå därifrån för jag visste att det var sista gången jag skulle få vara med dig, mamma fick dra mig därifrån. På kvällen hade jag hoppat upp med bara ett grimskaft runt din hals och ridit runt gården och sedan stannat på en av lägdorna och så stod vi bara där i mörkret och betade i över en timme.

På fredagen for jag dit, utan att egentligen tänka så mkt, till stallet for jag ju varje dag. Jag visste ju att du inte skulle vara där men det kändes fortfarande overkligt. Bara tre hästar i hagen, det var säkert bara någon som var ute på promenad med dig.
Jag mockade ur din box en sista gång, i krubban var det kvar små pelletsbitar som jag plockade upp och sparade länge innan dom försvann.

Jag levde som i en bubbla av förnekelse länge tills tiden läkt endel, annars hade det aldrig gått. Men tiden läker inte alla sår, det är bara en myt.

Tack Ticken för allt du lärde mig, ingen annan hade kunnat gjort det så bra som du, genomsnällare häst får man leta efter. Tack för att du stod ut med mig när jag var jobbig och blev frustrerad och du bara stod där alldeles lugnt och stilla och typ: suck, nu börjar hon igen. Du var så cool och trygg i dig själv.

Tack, tack för allt finaste Tical, jag älskar dig!

en film från en av alla kvällar den sista veckan som jag satt med dig i boxen längelänge, efter en liten stund la han sig alltid ner och knorrade och bökade innan han till slut la sig rätt.


och filmen jag gjorde med klipp från dagen efter vi fick beskedet till sista dagen med honom, sista veckan.


1 år och 5 dagar sedan farmor dog, 328 dagar sedan Rut, 1 år sedan Ticken och inatt/idag försvann Crosby..

-Tänker på dig

14 oktober 2010 -9 månader sedan. Du vet vad du betyder för mig.


6 månader

Idag är det exakt 6 månader sedan min älskade vän lämnade oss. Det river upp så mkt inom mig så fort jag tänker på honom, och som vanligt vet jag inte hur jag ska kunna besrkiva hur jag känner.
Hur kan det gått så lång tid, det känns som en evighet sedan även fast det känns som igår. Jag minns så väl den där sista kvällen/natten när jag for till stallet för ett sista farväl, ni kan ju tänka er själv. Jag stod och grät och borrade in mig hos honom, ville aldrig gå därifrån, för jag visste att när jag gått skulle det aldrig mer vara som innan.
När jag kom dit två dagar senare så var det alldeles tomt, hans box var omockad, det låg kvar lite pellets i krubban. Jag mockade en sista gång, jag tog till vara på att få mocka hans box en sista gång, jag var som i en dimma.
När jag gick ut i hagen var där bara tre hästar, du var säkert bara borta för en liten stund, kanske någon hämtat dig för en liten promenad?

Jag kan känna det så väl, hur det var att sitta på din rygg, att vara med dig. Men ju mer jag försöker känna ju svagare blir känslan och jag kan inte alls känna den lika tydligt. Jag vill inte glömma. Min älskade Ticken, jag saknar dig!




14/10-2010

Fyra månader, fyra månader utan dig. Jag tänker på dig varje dag som går, det finns alltid någonting som påminner mig om dig.
Du vet att jag älskar dig, min Ticken♥


tänker på dig!

3 hela månader utan dig idag, känns som du varit ifrån mig en evighet. Ibland flyter livet på men jag tänker på dig varje dag och då får jag alltid en klump i halsen och tårarna tränger sig på. Jag önskar du kunde vara här. Sitter och lyssnar på sorglig musik och tittar igenom alla bilder, försöker komma ihåg känslan.
Jag vet inte vad ja ska skriva, går inte att beskriva med ord hur jag känner och hur mycket jag saknar dig.
Men Jag älskar dig och saknar dig så himla mycket, och jag hoppas du har det bra var du än är och att du äter mycket gott gräs och springer med dina kompisar från alla dina år och har det kul. Det är det enda som kan trösta mig litegrann.
Min bästa vän<3


mitt hjärta

Du är min största önskan, med dig är allt bra. Du står högst upp på min önskelista.

Det börjar sjunka in mer och mer nu, han är borta......bara borta.

Min ängel, kom tillbaka, vill ha nån som ja kan lita på i alla lägen. Kan inte förstå hur snäll du var, du förlät mig alltid, du förstod mig på ngt sätt.

Åh finaste, bästa Ticken!
Går inte att beskriva!


vart är det rättvist

TICKEEEEEEEN! älskadeälskadeälskade vän. Jag saknar dig så det gör ont!!
Kan du inte bara komma tillbaka för en liten stund? Förstår inte.
Har gått en månad och tre dagar nu, känns som du nyss var här, känns som det var evigheter sen du var här! Saknar tryggheten, träningarna, skogsturerna, mysstunderna, ja allt!
Älsklingen<3
Kan inte beskriva med ord...


min ängel

Det är så jobbigt utan dig, min finaste! Kom tillbaka! Saknar allt så, bara att kunna sitta och titta på hur fin du var i hagen, hur du kom fram till mig när jag skulle hämta dig, älskadeälskade vän, varför skulle det bli såhär:'(
Jag önskar jag fick träffa dig igen, bara krama om dig, gå ut på lägdan och äta gräs som du älskade och bara sitta där i all oändlighet. Kommer aldrig finnas nån som dig igen, du har en speciell plats i mitt hjärta som ingen någonsin kommer kunna ersätta. Goaste finaste Ticken, förstår faktiskt inte hur jag klarar mig utan dig, jag måste leva i nån bubbla men jag känner att den bubblan börjar spricka mer och mer och att jag börjar förstå att du faktiskt är borta, ååh älsklingen, finaste du,alltid du<3







föralltid

Åh vad jag saknar dig just nu, jag vill bara krama dig! Jag älskar dig, Älskade älskade vän!


hoppas du har det bra

En vecka har gått, känns som en evighet, jag saknar dig<3




Vila i frid!

Vila i frid min älskade vän! Har fortfarande inte förstått att det är på riktigt, ibland kan jag tänka, men varför är jag så ledsen, det har ju inte hänt något?! för att en sekund senare komma på att just det, han finns inte mer, kommer aldrig finnas mer, kommer aldrig mer få borra in ansiktet i din mjuka päls och känna din doft, aldrig mer, någonsin.
Men jag är så oerhört tacksam för dom här drygt två åren, för allt du lärt mig, och allt vi lärt oss tillsammans. Jag kommer försöka föra det vidare till alla andra hästisar jag kommer träffa, du kommer få vara deras lärare genom mig.
Gick inte en dag med dig utan att man fick skratta litegrann åt alla dina tokigheter, alla gånger du velat tagit egna små stigar om du aldrig ens gått på förut, allt skulle undersökas, min lille skogsmulle<3
Jag kommer ihåg första ridturen med dig, det var till Fornbyn, det första du gjorde på galoppstigen var att ta ett glädjeksutt rakt upp och bocka av mig, haha och jag inte beredd alls"Han är ju 24 år, han orkar nog inte så mycket" haha så fel man kan ha! Ska jag erkänna så tyckte jag det var lite småläskigt att galoppera på dig på tex. lägdan från början när du småbockade emellanåt, men från det till att nu på slutet kunna galoppera i endast halsring och kunna känna mig 110% säker på din rygg.
Jag undrar om jag någonsin kommer få uppleva det igen, jag kunde lite på dig i alla lägen. Du var som en storebror som ofta sa till mig "Nej Ida, där kan vi inte gå, eller så kan vi inte göra! det kan bli farligt!" Och han hade alltid rätt, när jag blev lite för äventyrlig på våra turer bara han och jag så fick vi alltid vända efter en liten bit. Samtidigt så var han som min lilla bäbis som jag fick ta hand om, vi tog hand om varandra, vi hjälpte varandra att våga.

Så än en gång: tack, tack för allt!

Jag vet att du har det underbart på dina oändligt stora ängar, nu får du sommar året om, precis som du behöver! och kom ihåg att någon gång ibland ta några galopprace över ängarna, du vet som vi brukade göra, när vi bara flög fram och få känna vinden i manen! Det vet jag att du kommer göra, för jag vet att du älskade det lika mycket som jag, och det kan nog vara bra för dig, så du inte blir alldeles för rund om magen tänkte jag :')

Din Ida ♥


RSS 2.0