dumma jag

Idag var han helt som vanligt igen, skönt det!
Vi gick till paddocken med tränset och halsringen. Skrittade runt lite i halsringen som uppvärmning och han var så himla duktig, har aldirg varit så lyhörd i den förut :) Behövde bara flytta fram vikten och ta en aningens i halsringen så gjorde han halt, duktig kille! Red sedan lite skänkelvikning och volter med tränset, han har fortfarande lite svårt att böja igenom ordentligt, men vissa stunder är han riktigt fin, behövs bara lite mer träning och lösgörande/stretching.
Sydde föresten ett rött nosludd till tränset lite snabbt igår, lite juligt sådär, och det passade perfekt, ska göra till benen också...nån gång :P då kommer han se ut som en riktig liten tomtenisse när snön kommer, nästa helg har dom föresten lovat snö så då blir det nog lite fotat.
Skrittade av lite i halsringen också, gick lika bra och han gjorde en jättefin halt. Jag skulle naturligtvis nöjt mig där men självklart så tänkte jag: eh, en halt till kan vi göra. Självklart så gick ju den inte lika bra, dumma Ida, du är så korkad! Varför kunde jag inte bara nöjt mig och hoppat av där? Vi människor tänker så konstigt, vi är konstiga, tänker för mkt, vill för mkt... aja det blev som det blev och jag får hoppas att jag lärt mig av mitt misstag den här gången, men jag är ju trots allt människa, så göra fel och göra bort mig lär ju garanterat hända igen. Vi gjorde iaf några till halter tills han gjorde en ungefär lika bra igen och då fick han mkt klappar åsså hoppade jag av.
För att få annat att tänka på isället för att jag är en idiot i vissa lägen och bli frustrerad på mig själv, och det känner ju självklart Ticken som tror att det är på honom jag blev besviken, vilket jag inte var, så fortsatte vi med spanska skritten från marken. Han var jätteduktig och sträckte fram/ut benet jättefint på BÅDA sidor! :)
Gjorde lite andra grundövningar också innan vi gick tillbaka in i stallet. Ställde honom i skötspiltan, tog av tränset och halsringen och började borsta. Efter en stund ser jag att han inte har nån grimma på sig, jag satte aldrig på den, så då lät jag honom fortsätta stå lös. Han stod där så snällt o stilla, även om jag gick bort till boxen för att hämta nått, och om han tog ett litet steg framåt så backade han snällt tillbaka bara av att jag "sprätte" med handen.
Aja, nu ska jag inte tjata på om en massa konstiga saker mer! Imorgon ska jag ta med lillkameran så då kanske det blir lite filmat om jag orkar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0