Idag stressade jag alldeles för mkt i stallet och då går det ju sällan bra...vi gick till skolparkeringen och tränade på högergaloppen.
Han förstår ju inte riktigt vad jag vill och fattar istället vänster, när jag då ber honom sakta av och fatta igen så blir han lite förvirrad "men vadå? jag galopperar ju redan?!" Ibland gör han några små skuttaktiga språng som möjligen kan likna högergalopp litegrann, men jag tycker det är så svårt att känna när han gör rätt. Mycket lättare om det står någon på marken och ser när han fattar rätt. Egentligen så känner jag ju när han väl fattar höger men ibland blir jag osäker och berömmer när han fattar vänster för att sedan: oops, det var visst inte rätt :P
Jag blir lätt irriterad också och det irriterar mig ;) och sedan blir jag irriterad på mig själv för att Ticken kan ju inte veta hur han ska göra och då blir jag irriterad på mig själv igen för att jag blir irriterad och att han tar åt sig även fast jag inte alls är irriterad på honom egentligen, ni hänger med va? haha!
Ja, så slutsatsen blir väl helt enkelt att vi inte ska träna på saker vi har svårt med när jag är stressad och lättirriterad, kanske bara ta en mysig promenad utan krav istället.
Men trots allt så var han jätteduktig och gjorde några jättefina försök och nu när jag tänker efter så har han verkligen utvecklats sen vi började att träna på den, och vi har ju inte gjort det så regelbundet precis. Men ska försöka hinna träna det en gång i veckan ungefär har jag tänkt, blir lättare nu när snön försvinner så har vi fler ställen att träna den på också :)
I traven var han superfin och jobbade på jättebra under sig, märks att han iaf börjar bli lite starkare!
När jag hoppat av utanför stallet så blev han jättegosig och tryckte huvudet mot mig så jag kunde stå och klappa honom och "hålla i" huvudet. Jag blev typ chockad: varför vill du vara med mig när jag är en sån surkart!? då blev jag glad igen, tänk vad dom är förlåtande hästar!

han är så fin!