Nja inte direkt, inte till en början iaf. Började med att vi red fel väg, gick genom området ner till ishallen istället för genom skogen, och det kom jag på när vi gått en bra bit? eh jaha, tankarna på plats?
Vi skulle alltså till svedjegrusvägen. När vi kommit upp till kurvan där vi skulle kommit ut genom skogen om vi skulle gått den vägen så tyckte Bus-Johan att då kunde ju han gå hem den vägen på en gång lika gärna så han började snurra och backa ut på lägdan.
Till slut gled Lina av liksom sadeln som for under magen och B-J galopperade iväg hemåt genom skogen. Suck tänkte jag och travade efter. När jag travat ungefär halvvägs hemåt så står han där på stigen vid träden och typ tittar mot oss när vi kommer: asså kan du ta bort den här saken under min mage, sjukt jobbigt att springa!

Jag hoppade av och gick fram till honom och tog loss sadeln och la till den någorlunda och gick tillbaka för att möta Lina. när vi skulle lägga ordning sadeln så såg vi att ett stigläder+stigbygel var borta. Men vafaan var det som dök upp ur min mun.
Så då gick vi tillbaka dit där hon ramlat av, inget stigläder. Vi hoppade upp och red tillbaka dit jag hittade honom igen, fortfarande inget. Så då sa vi: happ då får du väl rida utan då! Så då vände vi ytterligare en gång ner mot svedjevägen och tror ni inte det ligger i gräset alldeles vid stigen inte långt ifrån där hon ramlat av trots att vi gtt förbi där tre gånger innan??!!!
Sedan tog det en evighet att få fast det i sadeln också.


Så, nu äntligen kunde vi börja rida våran tur, B-J var redan svettig hela halsen i sin tjockpäls! Vi red då iaf bort till hoppstigen ovanför ridskolan, vi hade tänkt rida runt Hägges men vi kände att det skulle ta för lång tid, när det tagit en och en halvtimme bara dit liksom.

Marulk var supeeerduktig på hoppstigen!! Gick förbi de tre första hindren så dom är ganska robusta och i brantare uppför än de andra. Han tyckte hindren/grenarna var lite läskiga först men efter första gången så galopperade han tom. mellan hindren :D det trodde jag verkligen inte skulle hända! inte första gången vi var där iaf!

Så turen slutade iaf bra trots allt!

Jag sitter dock och irriterar mig hela tiden på att jag upplever att jag sitter snett i sadeln men fattar inte hur, och höger stigläder känna alltid längre än fast dom är lika på vilken häst jag än rider. Kan inte slappna av och njuta utan har bara det i hjärnan, sjukt jobbigt!
Funderar på en sån där Perfect Sit båge kanske? vet dock inte om den hjälper mot det. Får kanske önska mig det i julklapp:)